Ibland vill man hålla för öronen

Gnäll gnäll gnäll, den här lille mannen måste ha det riktigt jobbigt. Han har varit sååå gnällig sedan i söndags. Först trodde jag att det berodde på att det blivit för mycket för honom i helgen, men 3 dagar ska det väl inte ta att återhämta sig!? Isf är det den första...
Nej, jag tror det finns nåt annat i görningen. Han vaknar som världens mest pigga, glada och mest underbara på tidiga morgonen, sedan flyger något monster in i honom och han förvandlas till raka motsatsen. Man vill bara hålla för öronen så man slipper allt gnäll. För efter tre dagar är man rätt trött i huvudet. Både pga oljudet och för att det är så mentalt krävande att försöka roa och trösta en gnällig sötnos från morgon till kväll.

Ska sanningen fram så har han sovit jättemycket de senaste två veckorna, så det är uppenbart att något händer i kroppen. Skrev ju också att jag skulle träna Jacob att somna själv och det är väl dags för utvärdering av det nu efter sådär 1,5 veckas testperiod. Jag trodde inte jag skulle säga det men det har fungerat underbart bra. Han har somnat själv alla dagar och alla sovpass utom ett då jag gjorde ett misstag att låta någon annan lägga honom. Det var nog lite tidigt för honom. Det är i samband med detta som han även börjat sova längre. Det är mellan 45 min-1,5 timme som gäller nu och inte 25-30 min. Trots utökningen av sovtid sover han fortfarande 3-4 gånger om dagen. Så innan jag ropar hej vill jag nog se att han tar sig ur den här tillväxtperioden, eller vad det nu kan vara, innan jag vågar utvärdera fullt ut.