20 januari 2010

A-barn

Haha jag säger som Alex Schulman; "vi har ett riktigt A-barn" :) 2,5 timme själv på dagis gick kanon. Han hade gnällt en minut eller två efter jag gick, men sedan var det bra igen. Han hade lekt och åkt pulka när de var ute. Maten var det inga problem med och det gick förvånandsvärt bra. Så i morgon ska jag bara vara där en halvtimme innan jag går och sedan är tanken att han ska testa att sova där efter lunchen. En ny utmaning som jag hoppas går lika bra.

Det finns en 2 månader äldre kille på dagis som också skolas in. Hans pappa tyckte att det kunde vara gjort på 3 timmar och pushade personalen att han inte behövdes. De har gjort allt för att bromsa honom och få honom att förstå att hans tid på dagis gör att hans son förknippar det med något roligt och bra. Plus att han behöver tid att anpassa sig. Pappan har stressat igenom allt och säger hela tiden till sin son att "gå o lek med fröken" "visa fröken" "gå och bygg med fröken". Stackaren får inte bestämma något själv för att pappan tror det påskyndar inskolningen om han frigör sig.
I fredags gav personalen efter för hans påtryckningar och lät honom prova att lämna någon timme. Det slutade i katastrof! Igår var det nytt försök trots personalens rekommendation att skynda långsamt och ta en sak i taget. Åter katastrof och lillkillen skrek i förtvivlan och vägrade äta. Han var helt förstörd. Nu måste pappan vara där hela tiden för att börja om och sonen lämnar inte hans sida en sekund och är orolig hela tiden. Så fort pappan reser sig blir han ledsen och skriker pappa. Stackare! Snacka om att inte vara lyhörd mot personal och vilja sitt barns bästa. Han har bara pratat sitt jobb hela tiden och ansett att han skulle vara på jobbet redan första dagen. Schysst! Miss i planeringen kanske man ska säga. Tycker synd om lillkillen, men hoppas pappan tar sitt förnuft tillfånga och skyndar långsamt. Annars kommer detta aldrig gå...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar