I eftermiddags blev det en tur till i solen. Här går han över långöbron och försöker titta på ankorna. Han är så glad och lycklig denna lille pajas, men har också fått enormt mycket underhållningskrav. Det ska vara 100% hela tiden. Ingen rast och ingen vila. Förstår inte var de får så mycket energi ifrån!
Vattenpölar är ett underligt fenomen. De har någon konstig kraft som alltid drar till sig barn. Värre än någon läskig gubbe i en svart bil med tonade rutor. Det ska plaskas om så bara det finns 3 droppar vatten. Dessvärre var vattenpölarna på Långö 1,5 meter i diameter och 7-8 cm djupa. Julafton för Jacob, men jag var mest orolig för att han skulle fylla skorna.
Många säger att man förändras när man blir mamma. Jag har aldrig riktigt förstått vad man menar, för jag tycker att jag är samma person nu som innan. MEN idag är jag helt övertygad om att personen som yttrat detta faktiskt har rätt...till viss del iaf.
Jacob är för rolig. Senaste tiden har han blivit en helt ny person. Han har blivit ett såndär energiproducerande barn som lever på maxgränsen hela tiden. Han har massa energi och är konstant uppdragen. Han springer, hoppar studsar och busar. Eller ja, han försöker hoppa men lyfter inte riktigt från marken. Ser jättekul ut och han verkar tycka det är lika kul.Inte undra på att man få vårkänslor när solen tittar fram, termometern visar 6 plusgrader och asfalten börjar lysa igenom. 
I eftermiddags begav vi oss till Lyckeby för att fixa några ärenden och då passade vi på att besöka en rolig lekplats. Synd de inte engagerar sig lika mycket i spännande lekplatser för barnen i stan.
Efter lekplatsen kom Jacobs farmor och farfar förbi och vi fikade på semlor :) Det blev även massa bus för vår tok. Han kom på något nytt idag och det var att man kan sätta sig på rumpan hela tiden. Han sätter sig ner genom ett litet “fritt fall”, skrattar, reser sig upp, stampar lite och sätter sig med ett duns. Upp igen och 2 sekunder därefter kommer ett nytt duns. Så har han hållt på hela dagen. Knasboll!
Den här lille mannen städar som bara den. Han plockar undan leksaker och sopor utan att bli tillsagd, han tar dammsugaren ifrån oss när vi dammsuger och han tycker källsortering är toppen. På dagis säger de ofta att han är glad för att städa. Hur kommer det sig att vi fått ett städbarn? Han någon där uppe hört hur tråkigt vi själva tycker det är och skickat oss förstärkning ;)
För inte är han upplärd iaf. Gäller njuta så länge det varar för jag tror städglädjen försvinner med åren...tyvärr.
Snön tycks inte vilja försvinna och nu börjar nog Jacob också tröttna. Härrom dagen råkade han ut för en olycka i rutschkanan där han skavde av skinnet bredvid ögat. Idag ramlade han i snön och mulade mer eller mindre sig själv. Tyvärr var det ett istäcke överst på snön så han piskade ansiktet rätt ordentligt och det gick hål på något ställe. Bara lite, men det sved nog. Plus att han såg ut som ett snömonster i ansiktet mot sin vilja :(
Men go och glad som han är så återhämtar han sig snabbt. Tror dock han längtar efter vår då snön verkar vilja honom illa.
Vi hade sällskap av Sara och Ebba i lekparken. Ebba som är född dagen före Jacob pratar som bara den. Riktigt häftigt att höra!
Efter massa bus och ståhej så var fingrar och tår stelfrusna. Fick bli en sväng på stan och då råååååkade jag ju bara hitta lite barnkläder. Ytterkläder i det här fallet. Everestkläder på Stadium som såldes ut. 249kr för jackan och 174 för termobrallorna. Tyckte det var rätt ok med tanke på att det skulle kostat 900 spänn annars. Så det blev ett vinterställ till nästa vinter.
Det svänger fram och tillbaka vad som står överst på favoritlistan, även kallad besatthetslistan :) Just nu är det stora fordon. Inte polisbilar och sånt utan större. Helst stora traktorer, lastbilar eller brandbilar. Han härmar och kör runt med sina miniatyrbilar här hemma och är lyckligare än den lycklgaste när han får se dem live!
När jag hämtade honom på dagis i eftermiddag så berättade en i personalen att samma flicka pussat på honom hela dagen. Gulligt. Så ja, nu börjar det... Vissa säger att det ska börjas i tid, men jag är skeptisk :)
För Jacob blir snön bara roligare och roligare. Själv har man fått nog. De säger att det ska komma mer så det är väl lika bra att inte ha för höga förhoppningar om att den ska försvinna.
Efter att brandmännen jobbat hela natten är nu branden under kontroll. 4 brandbilar finns fortfarande kvar och hela gatan runt vårt hus är avspärrad. Det ligger svarta rester från branden på vår balkong, på fönsterbläcken, bakgården, taket, bilarna...ja överallt! Det luktar fortfarande illa. Stänger man sovrumsdörren och går in där efter ett tag så känner man att det fortfarande är röklukt i lägenheten.
I eftermiddags när jag och Jacob gick in till stan så gick larmet på brandstationen när vi passerade där. Vi tänkte inte mer på det, men när vi gick hem två timmar senare och det lukta sjukt mycket rök och var helt dimmigt runt vår lägenhet så började man fundera lite. Ju närmre vi kom desto mer rök. Vi var inte så oroliga för lägenheten, mer för garaget och bilen. Det visade sig vara verkstaden mellan garaget och Willys som brann. Eller det vällde ut enormt mycket rök iaf.
Jag skulle iväg med bilen och gick in i garaget. När jag körde ut insåg jag att alla gator var avspärrade. 6 brandbilar, två ambulansder och minst en polisbuss var där. Jag såg ingen brand, men ingen rök utan eld säger man väl. Efter en tur till Lyckeby såg jag stora eldlågor uppe från avfarten. Brandmännen måste ha skjutit hål på gastuberna för nu slår lågorna runt hela byggnaden. Träningslokalerna i byggnaden bredvid är helt rökfyllda och eldan är nog inte långt därifrån. Det är ett under om det finns något kvar av den där byggnaden när de fått bukt på elden. Just nu har det brunnit i 4 timmar och ser ut som på bilden.
Mellan husen på vår gata ligger tjock svart rök och det luktar ända in i lägenheten. Det jobbiga är att man vänjer sig så man vet inte om det blir värre och man borde lämna för Jacobs skull. Värst måste det vara i huset bredvid verkstaden för den är täckt i rök. Tur man inte bor där!
Idag var det min lediga dag med Jacob. Jag såg fram emot en mysig dag med mycket bus. SÅ BLEV DET INTE!!
Det började redan på morgonen. Han vaknade på helt fel sida! Han var gnällig och vägrade äta frukost i sin stol. Inget var bra och han skulle bäras hela tiden. Vi gick ut vid 9 för att träffa en kompis till Jacob. Lekparken gick bra även om han inte var riktigt så livlig som han brukade vara. Vi tog en sväng på stan och gick sedan hemåt för att äta och sova. Naturligtvis vände vädret från lugnt och skönt till värsta snöstormen. Jag hade behövt skidglasögon för att kunna titta fram. Jacob tyckte också snön var för mycket så jag fick dra vagnen efter mig hela vägen hem. Inte det lättaste på de här välplogade trottoarerna...not!
Då hände det som inte fick hända. Han somnade i vagnen! Neeej!
Han hann sova i 10 min innan vi kom hem. Jag anade redan här att dagen inte skulle gå som planerat. Och mycket riktigt, DET SKET SIG TOTALT!
Efter lunchen ville han inte sova. I 1,5 timme försökte jag få honom att somna i sin säng, i mitt knä, i min säng, i hans vagn, men nej.. Ingen sömn.
Efter mycket skrik, gnäll och protester var vi tvugna att bege oss ut i snön för att ta oss till BVC. Hemma igen blev det mat och ett nytt sömnförsök. Men nej, det strejkades. Nu slog övertröttheten in och min lediga dag förvandlades till helvetet. Jag har inte varit så mentalt slut sedan han var mycket liten. Stora krokodiltårar, skrik, våldsamma armrörelser, gnäll, envishet...Ja allt! 16.47 somnar han sittandes i mitt knä. En timme innan han ska äta kvällsmat och göra sig redo för sängen. Vad gör man? Låter honom sova och riskerar en lång process när han ska nattas eller väcker honom och får stå ut med vilden skälv en timme till?
Det tog "bara" 30 min att lägga honom så jag antar att jag gjorde rätt val. Nu säger jag bara Phu!
Jacob har trånat länge efter dessa handtag som alltid är placerade alldeles för högt upp. När han nådde lysknappen och kunde släcka lamporna var lyckan total, men nu står han inte för ny utmaning som tar all uppmärksamhet.
Igår klädde grabbarna sig fint för att åka ut till skogarna och fira Jacobs farfar som fyllde många många år :) Efter massa god mat och dricka kan man inte annat än säga att man är lite småtrött idag.
Vi har klarat oss ifrån allt klättrande ganska länge. Troligtvis för att det inte finns så mycket att klättra på i lägenheten. Nu är den tiden förbi och stolarna åker ut. Dags att vara lite mer observant.
Det har varit en lite underlig dag det här. Han sov hela natten fram till sju - det var ett tag sedan nu. Han brukar äta all sin mat med stor glädje - idag petades det mest och köttbitarna letades fram. Han har aldrig varit speciellt intresserad av tvn - idag satt han klistrad i soffan när vi bläddrade förbi barnkanalen och han fick syn på byggare Bob för första gången. Ja detta är bara några av dagen lite ovanliga händelser.
I morgon blir det dagis igen. Han är väl så frisk det går att bli just nu. Lite efterslängar kvar, men hostan kommer nog hålla i ett tag. Han är pigg och busig iaf. Han står gärna bakom gardinerna och gömmer sig :)
Termometern visar -12 grader och jag ska snart ta på mig alla kläder jag hittar för att bege mig in till stan. Jag och Charlotte ska gå på bio och se Snabba Cash. Det var såååå länge sedan jag var på bio och fick komma ut själv. Det ska bli superkul. Hoppas bara jag kan hålla mig vaken. Jag har tagit hand om Jacob tre nätter i rad och har haft begränsat med sömn. Tommy har gjort sina försök, men då Jacob är inne i en extrem mamma-period sedan dagis så är det bara jag som passar. Så Tommy sover på soffan (för att få sova alls) och jag och plutten ligger i dubbelsängen :)
Igår blev det en vaken natt för oss alla och jag och Tommy visste knappt hur vi skulle överleva morgonen. I natt finns risken till en repris dessvärre, men vi får se..
Idag var första gången jag tyckte det var jobbigt att lämna på dagis. Det går ganska bra annars för jag vet att han är glad igen efter max en minut och att han har det bra där han är.
I måndags bestämde jag mig för att göra ett tappert försök att bryta mitt enorma sockersug och godisberoende. Till min hjälp har jag haft en underbar älskling som fixat lite annat gott när det varit jobbigt.
Jag har sagt till honom att steg ett är att bryta beroendet genom att hitta annat nyttigare att äta när sockerklockan ringer. Steg två blir att äta mer regelbundet och bättre och undvika den där klockan :) Idag blir det mycket mackor och annat snabbt som går att fixa och det är just detta som framkallar mitt sockerberoende.
Ikväll överraskade Tommy med världens godaste frukttallrik. Så underbart gott och så gulligt! Tack!! *puss*
Dagis rullar på. Idag har jag bara varit där en halvtimme, sedan har han varit där själv 4,5 timme och både lekt, ätit och sovit. Sovpasset gick bra även om han inte ville ligga på golvet. Ren ovana antar jag... Han somnade i knät hos en av de som jobbar där och sov sedan vidare i 45 min. Det är ungefär den tid han sover hemma så det var kanon. Resten kommer nog av sig själv så småningom. I mogon ska jag lämna direkt vi kommer dit vid 8:30 och hämta efter sovpasset vid 13:30.
Eftersom det blivit väldigt lite bilder på sistone så kommer här en extra snuffisbild.
Ny vita flingor seglade ner från himmlen idag och Jacob fick vara ute på dagis. Nu i början har han mest varit inne för att få chansen att bekanta sig med stället under lugnare former och för att personalen ska få lite mer tid att se vem han är.
Att köra med bilar är alltid kul, men inte trodde jag att han skulle ligga på alla fyra och köra i snön. Så road har han inte varit av att ligga i snö tidigare iaf. Eller så gick det bra nu när det bara var ett par centimeter.
Här gungas det för fullt. Ja åtminstone i en minut innan han ska göra något annat. I morgon ska han äta med dagisbarnen för första gången. Det går säkert kanon. Han är ju ett matvrak. Jobbigare blir det nog att vänta på sin tur och att se andra få mat först.Målet är att en vacker dag se ut och väga så som jag gjorde efter att Jacob föddes. Tyvärr är det ingen garanti att se ut så om man skaffar en till ;)
Jag vet inte vem som är mest slut efter dagens 2,5 timmar på dagis. Jacob sover gott och jag hade gärna velat göra detsamma. Det är väldigt intensivt på dagis med många barn och mycket tjoande. Jacob är inte van vid att ta hänsyn och dela med sig och det märks...precis som hans humör då han tydligt visar när någon kommer för nära eller försöker ta hans grejor. Sen att han tar alla andras det tycker han är ok. Finns ett och annat att lära med andra ord.
Det finns många olika saker att klättra upp på eller klättra i. Detta brukar gå ganska bra, däremot blir det värre när han ska ner... Idag passade han troligtvis på att gå ner från en soffa ståendes och framlänges. Gick mindre bra!
Det som gör mig mest nervös är rutschkanan... 4-5 trappsteg upp och sen iväg. Mmm..går ju ganska bra. Upp kommer han, men när han tänker ta två trappsteg åt gången eller stanna och resa sig upp utan att hålla i så blir man lite nervös. Han har ju inga trappor att träna i hemma så han har ju inte alltid full koll. Sedan är han inte helt med på att man måste sitta ner när man åker heller. Plus att det finns snälla själar som kan bidra med en knuff där bak när du tar för lång tid. Men men, han lär sig...
Inga problem med kläderna när vi skulle hem idag :)
Klockan drog iväg och det var dags att gå hem för att få busen i säng. Problemet var bara att vädret hade förändrats en del. Från behagligt väder på 2 minus gick det till svinkallt och 9 minus. Det blåste lite grand och det kändes som 20 minus efter 150 meter. Jacob skrek i vagnen, mössorna låg hemma (dock inte Jacobs), öronen höll på att trilla av, kindena var illröda och det började sticka i låren. Som tur var överlevde vi med lättare köldskador*phu* Nu är prinsen däckad och hans små röda ögon är stängda för natten.
